Riskfaktor för skivepitelcancer i munhåla och svalg.
En populationsbaserad fall-kontrolstudie i södra sjukvårdsregionen.
Den 11 november 2005 försvarade tandläkare Kerstin Rosenquist sin avhandling "RISK FACTORS IN ORAL AND OROPHARYNGEAL SQUAMOUS CELL CARCINOMA.
A population-based case-control study in southern Sweden" vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola.
Fakultetsopponent var professor Isaäc van der Waal, Vrije Universiteit, Amsterdam. Huvudhandledare var docent Gunilla Andersson, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola.
Syftet med studien var att utvärdera potentiella riskfaktorer för skivepitelcancer i munhåla och svalg och att analysera i vilken grad dessa enskilt eller tillsammans ökar risken för cancer. Ett ytterligare syfte var att bedöma om de studerade faktorerna påverkar frekvensen av återfall under de första 3 åren efter primärdiagnosen.
Studien omfattar 80 % (132/165) av de patienter i Södra sjukvårdsregionen som under perioden september 2000 - januari 2004 fått primärdiagnosen oral och oropharyngeal skivepitelcancer (OOSCC). Ur befolkningsregistret identifierades 396 ålders-, köns-, och länsmatchade cancerfria kontrollpersoner av vilka 320 (81 %) var villiga att medverka. Fall och kontroller genomgick en standardiserad intervju och identisk undersökning av munhåla inklusive panoramaröntgen. Celler från munhålan uppsamlades för bestämning av humant papillomvirus (HPV).
Högrisk HPV-infektion framstod som den enskilt starkaste riskfaktorn. Detta är samma typ av virus som sätts i samband med cancer i livmoderhalsen. Fyrtiosju av OOSCC patienterna (36 %) hade högrisk HPV-infektion och 7 (5,3 %) lågrisk HPV-infektion. Motsvarande siffror för kontrollpersonerna var 3 (0,94 %) och 13 (4,1 %). Statistiska analyser visade att medelmåttig och dålig munhygien ökade risken för OOSCC. Fler än 20 förlorade tänder och/eller dåligt fungerande/defekta helproteser indikerade också en ökad risk. Regelbundna tandläkarbesök var däremot förenade med minskad risk för OOSCC. Fallen rapporterade högre alkoholkonsumtion än kontrollpersonerna. Resultaten bekräftade att mycket hög alkoholkonsumtion (mer än 350 gram/vecka = 4½ flaskor vin) och 11-20 cigaretter/dag var riskfaktorer. Någon ökad risk kunde inte påvisas bland användare av svenskt snus.
Recidivfrekvensen hos de patienter som behandlades i kurativt syfte bedömdes tre år efter primärdiagnosen OOSCC. De flesta recidiven inträffade under det första året. Resultaten visade att högrisk HPV-infekterade patienter löpte större risk för recidiv jämfört med lågrisk HPV-infekterade.
Konklusionen är att egenvård och förebyggande tandvård minskar risken för utveckling av cancer i munhåla och svalg. Regelbunden tandvård ökar möjligheten till tidig diagnos och tandläkare har därför en viktig roll, inte minst när det gäller att identifiera riskfaktorer.